Så länge det har funnits konstmästare och konstskolor har stilleben använts som ett sätt att lära sig fånga verkligheten i bild. Ordet härstammar från tyskan och betyder helt enkelt ”stilla liv.” Det som är utmärkande för denna motivkategori är att den endast innehåller föremål, till skillnad från till exempel porträtt eller landskapsmåleri som kan innehålla en blandning. En av många fördelar med stilleben är att konstnären har möjlighet att arrangera föremålen efter eget tycke, och är inte beroende av en levande modell eller ett föränderligt landskap. Tiden innan kameran uppfanns krävde betydligt mer av konstnären som ville avbilda sitt motiv naturtroget, och då var stilleben ett tacksamt alternativ.
Historik
Stilleben har förekommit som motiv redan i det gamla Egypten, och under den Grekisk-Romerska tiden, men populariserades i västerländsk konst först mot slutet av 1500-talet. I Egyptiska gravkammare kan man se olika matföremål avbildade på väggarna, då egypterna trodde att föremålen skulle bli riktiga i livet efter detta, vilka den avlidne sedan kunde ta för sig av på andra sidan. Romarna brukade å sin sida avbilda fruktskålar och mat som ren dekoration, vilket man kan se i många läckra mosaiker från den tiden. Under medeltiden användes stilleben främst i religiösa motiv, och främst då som dekoration i kyrkor. Allt eftersom började stora konstmästare, i stil med Leonardo da Vinci, göra stilleben som ett sätt att utvecklas och experimentera med konsten.
Med de stora upptäcktsresorna som skedde under 1500- och 1600-talet väcktes intresset för det botaniska, som nu började kategoriseras och utforskas djupare. Nya blommor och frukter fördes till Europa, vilket i sin tur letade sig in i konstnärernas stilleben. Nu börjar man se de mer traditionella klassiska motiven i denna genre, men frukter och grönsaker återgivna i skarpt ljus, och stora fång av blommor i detaljerade vaser och skålar. Men stilleben blev också en ifrågasatt motivform med tiden, då kritiska röster höjdes som menade att detta var den simplaste formen av avbildning, som saknade den utmaning som kommer med levande motiv.
Ända in i vår tid
Trots kritiken som stilleben ibland fått utstå är det fortfarande en mycket populär motivform. Under 1700- och 1800-talet fortsatte konstvärlden att utveckla och förfina måleriet, och den fann också sin plats i de nya konstgenrer som växte fram under 1900-talet. Det finns exempel på stilleben inom kubismen, surrealismen, expressionismen, och så vidare. Några av de kändaste verken av detta slag är Van Goghs ”Solrosor i vas”, Picassos ”Compotier avec fruits, violon et verre”, samt flera av Dalis smältande klockor.
Stilleben används också som en kategori inom fotografering. Där används motivformen både som konstfull avbildning, men är vanligast vid ren dokumentation eller för mediala reklambilder för till exempel kataloger. Även om den digitala konsten brukar stilleben användas för att lära sig återge olika material på ett naturtroget sätt. Så vare sig det är en fruktskål återgiven i olja hemma på köksväggen, eller en porslinsserie vackert fångad i en annons, så är stilleben här för att stanna.
