Det här var guldåldern för måleri, skulptur och arkitektur. Man brukar säga att renässansen uppstod i Italien i början av 1400-talet, men själva begreppet myntades först under 1800-talet. I de italienska handelsstäderna hade nämligen rika köpmän skapat en marknad för konst, där de tävlade med varandra om att bygga pampiga palats som de sedan inredde med storslagna konstverk.
Människan hade förstås producerat konst långt innan dess, till exempel finns det grottmålningar i södra Frankrike som är över 30 000 år gamla. Men det var först under renässansen som de kända verk vi är vana vid att se i böcker och som reproduktioner på planscher och vykort skapades. Leonardo da Vincis tavla “Mona Lisa” är kanske den mest berömda tavlan från den här tiden. “Venus födelse” av Sandro Boticelli är en annan.
Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och det var så konstnärerna såg på sig själva och sin tid. De var intresserade av att återuppliva antikens vetenskap, ark
itektur och konst och det var där de fann sina ideal. Renässansen var en period då man satte individen i centrum och kyrkans makt började ifrågasättas.
Tidigare har eftervärlden sett renässansen som en period som skarpt bröt mot den tidigare mörka medeltiden. Idag är bilden mer nyanserad och historikerna menar att starten på renässansen kan skönjas flera hundra år tidigare, då ekonomin, vetenskapen och konsten började expandera i Västeuropa.
Motiven under renässansen var ofta religiösa och avbildningar av Jungfru Maria var vanliga. Renässanskonstnärerna hämtade också inspiration från grekisk och romersk mytologi. Ett sätt för konstnärer att hämta inspiration var att studera antika monument och skulpturer. Det blev populärt att använda sig av perspektiv för att skapa djup i bilderna, om konstnärerna målade byggnader skulle de vara gärna vara symmetriska. De använde även cirklar och trianglar i sina kompositioner. Ljus och mörker är en annan effekt som renässansmålarna ofta använde för att skapa dramatik och spännande skuggor. Fokus utvecklades till att försöka avbilda
verkligheten så realistiskt som möjligt. Kroppens proportioner skulle vara trovärdiga, en berömd bild är “Vitruvianske mannen” av Leonardo da Vinci.
Före den här epoken hade konstnärerna varit ganska anonyma, men nu fick de högre status och några av dem lyckades gör sig kända. Konstnärerna hade tidigare betraktats som
hantverkare och yrket hade varit strikt reglerat. Det var fortfarande långt till dagens fria konstnärer, men under renässansen fick konstnären åtminstone lite mer personlighet och man började att sätta individen i fokus. Porträttmåleriet blev mer realistiskt.
Den allra största delen av konsten utfördes på uppdrag, det var nämligen bara välbärgade personer och institutioner som hade råd att beställa tavlor. Michelangelo arbetade med sina målningar i Sixtinska kapellet (påvens privata kapell i Vatikanen ) under flera år. Det var ett jättearbete att täcka de 460 kvadratmetrarna med scener ur Bibelns skapelseberättelse.
Renässansen sträcker sig fram till slutet av 1500-talet.