I vårt grannland Finland har en dröm om det prestigefyllda konstmuseet blossat upp de senaste åren. Den kända museumstiftelsen har redan filialer i New York och Venedig och har under årens lopp försökt utvidga sin verksamhet runtom i världen. Guggenheim Bilbao i Spanien är till dagens datum det enda projekt som idag kan ta emot besökare, och länge har ett museum i Helsingfors varit på tapeten. Det är inte helt lätt att öppna ett museum om kommunala skattepengar ska läggas till i budgeten och Helsingforsborna har fram till nu varit svårflörtade.
Det som talar för
Drömmen för de optimistiska är att få placera Helsingfors på världskartan genom att husera med ett Guggenheim-museum, och man talar redan om den positiva ”Bilbao-effekt” som synts i Spanien, där en slumrande liten småstad lyckats väckas till liv tack vare modern konst. Kritikerna fick fel, när det visade sig att projektet 2007 innebar en stadig ström in i stadskassan och en högt anseende i kulturvärlden. För att driva ett museum av dignitet krävs rätt mycket logistik. Både institutioner och privatpersoner kan dock utnyttja lätt och billig frakt samt den goda infrastruktur som finns i de nordiska länderna, vilket är något förespråkarna gärna lägger fram.
Guggenheim i Norden
Med ett genomförande av ett nytt Guggenheim-museum i Helsingfors skulle även hela Norden hamna än mer i kulturcentrum och det skulle gynna samtliga nordiska länder. Det är dock oklart om framgångarna i Spanien ens går att upprepa och förmodligen var det många faktorer som ledde till att staden kunnat dra så stor fördel av museet. 15 projekt finns i nuvarande strategi för att öppna nya museer och Helsingfors är därför bara ett i mängden. På flera andra håll har man kommit betydligt längre, exempelvis Abu Dhabi.
Drömmar och projekt sedan 80-talet
Sedan 80-talet har stiftelsen försökt öppna nya museer, men många av försöken har havererat. Både i Las Vegas och Berlin har museer öppnat för allmänheten men sedan tvingats stänga igen. Bland annat har kostnaderna kraftigt underskattats och museerna har inte lyckats få rätt förankringar i städerna. Listan på ”misslyckade” försök har bara blivit längre genom åren och på sätt och vis har det även hjälpt stiftelsen att göra reklam för sin verksamhet, då det ofta diskuteras hett i medierna. En del påstår även att det i sig, är en reklamkampanj, och därför inte bör ses som just ”misslyckanden”.
Drömmen i Helsingfors lever än
Helsingforsborna har ännu inte gett upp hoppet om ett eget Guggenheim och det återstår att se vart det landar. Det enda som är säkert är att varje gång Guggenheimstiftelsen försöker utvidga sin verksamhet, väcker det lika mycket glädje som irritation. Ofta uppstår två läger och det är uppenbarligen inte helt lätt att sprida modern konst utan att stöta på utmaningar.